Mina första tre besök vid Frölunda hade som sagt inte inte resulterat i någon direkt framgångssaga och det senaste besökets regn och 20 minuters flygtid lade också lite sordi på¨entusiasmen. Men inför det fjärde besöket återvände jag med en väderprognos som lovade vindar på endast ca 11 knop och inget regn i sikte. Visserligen var en front på väg upp söderifrån med 15 knops fart, men den skulle aldrig hinna upp för att störa mitt flygande visade det sig.

Så flygkadett Lindén anmälde sig vid 11 snåret för tjänstgöring vid Frölunda. Håkan Karlsson inväntade mig men i övrigt var det övergivet fält. Jag påtalade mina krånglande vingtippningar och stela fötter som jag betraktade som mina största problem. Förutom att landa då. Men vi började dagen med att taxa fram och tillbaka och Håkan tipsade om att ta spjärn med hälsen mot järnröret på golvet under pedalerna, för att få mera kraft och känsla i fotrörelserna. Taxningen gick i, för mig i varje fall, hög fart med ömsom höger och ömsom vänster fot. Efter att ha testat att effektivera 180 graders svängen tillbaka på banan genom att blåsa luft över rodret, taxade vi tillbaka till 16 för line up. Jag tyckte redan nu att fotrörelserna kändes bättre och Håkan påpekade även min tendens att samtidigt som jag trycker med ena foten, lyfter den andra foten.

Starten nu gick betydligt bättre än mina tidigare försök och att vinden var måttlig och låg mitt i banan förenklade också det hela. Men rakt gick det och upp kom vi. Höger sväng och ut över Mälaren och vidare stigning efter kraftledningarna till 1500 fot. Jag visade mina patetiska försök till vingtippningar och fick lite tips av Håkan. Framförallt tyckte han att jag skulle göra långsammare och breeedare rörelser med skevrodret. Jag följde med honom på kontrollerna, tog sedan över och äntligen började det likna något. Långtifrån perfekt men oändligt mycket bättre än förut! Vi körde vidare med ganska grundläggande övningar som jag egentligen redan gått igenom med Håkan A, men det var väldigt nyttigt att upprepa dem och få dem beskrivna med andra ord! Så det var svängande stigningar och plané, stall, rak flygning i låg fart, vikningar, branta svängar etc för hela slanten.

Landningen gick väl ganska bra - 60 knop downwind på 700 fot (även om jag släppte Yusse till 600 vid ett par tillfällen...) right base rwy 16 och gasen till tomgång, vänta på 50 knop och sedan börja sjunket med bibehållande av den farten och beredd att stötta med gasen om sjunket inte tar oss ända fram! Min känsla när jag drog spaken i magen, eller om det var Håkan som gjorde det, var att vi låg allt för högt och att vi small i lite väl, men enligt Håkan var det nog en helt normal landning. 

Taxning tillbaka till 16 och omstart. Den här gången gick starten ännu rakare och denna gång lyckades jag komma ihåg det självklara att hålla vänster näve på gasen hela tiden. Håkan hade nog noterat mina förehavanden vid första starten men nämnde ingenting... Trafikvarv och ner igen bana 16. Den här gången fick vi vinden med oss och vi flöt ganska långt och jag avslutade med en liten studs och ner igen. Inte så pjåkigt ändå. Vi avslutade med ytterligare en start - där jag lättade planet innan planet själv visade att det var redo - och landning och jag tyckte att jag lyckades tajma farten och sjunket hyfsat bra!

Efter en förträfflig lunch med köttfärslimpa på det lokala matvraket, återvände vi till fältet för dagens sista utflykt. Propellern pekades rakt västerut och vi tog oss upp på 1900 fot, passerade norr om skjutområdet och lade oss sedan över Lillkyrka (tror jag det hette). Nu blev det verkligen Gröna Lund! Alla eventuella farhågor huruvida ett schabrak till UL verkligen kunde svänga och dyka brant, kom verkligen på sin skam! Vi gjorde Stuka-dykningar nära VNE och flippade oss över både hit och dit så att verkmästaren i magen säkert funderade vart han skulle placera all nyss nedkommen köttfärslimpa! Fast med Håkan som alltid lika lugn som sin namne, var det svårt att känna sig orolig. Det var helt enkelt attans kul! Tyvärr har jag så här i efterhand svårt att komma ihåg riktigt vilka övningar vi gjorde när, men den röda tråden är dock att i alla övningar vi gjorde så kände jag mig hela tiden trygg med mitt flygande. Att kulan ibland for hit och dit när jag tryckte på fel fot tyckte jag att jag i detta skede kunde förlåta mig för.¨

Så tillbaka till ESVF och gjorde ännu en helt ok landning - Tack vinden - och sedan var dagen slut!

Inför nästa flygning om 1,5 v ska jag planera en långnav till Tierp via Norrtälje och dagen därpå får jag se vad Håkan A har för planer för mig! Om vädergudarna vill!

Total flygtid: 7 h
Totalt antal landningar: 11 

Antal flygtimmar: 2,5 h
Antal landningar: 4