Frölunda, 2:a september 2011 kl. 16.00. Solen värmer denna sensommardag när jag kommer ut till fältet. Syns lite moln på himlen, lite CB-varning. Håkan, som precis kommit tillbaka från en tur till Skavsta, meddelar att man fick kryssa lite mellan regnskurarna. Vi avvaktar lite, vilket på Frölunda innebär en kopp kaffe, lite kakor och ett antal "bara en till" av godiset.

Knappt har kaffebryggaren börjat puttra innan jag tar upp min önskan att få flyga lite Dynamic. "Ska vi åka nu?". Sagt och gjort, 10 minuter senare sitter jag i vänstersäte i SUF:s Dynamic och försöker sätta mig in i instrumenteringen. Eller rättare sagt, försöker komma underfund med de två dataskärmarna samt GPS:en. Lite mer pryttlar här: bränsletanksväljare och -pump, klaff, landningsljus… Intressant gasreglage hade den också, man kunde skruva (finjustering) eller hålla in en knapp och göra större justeringar. Rätt smidigt, skulle det visa sig.

Vinden var svag, men med lite fördel åt bana 34. Taxade ut och ställde upp, fick lite mer instruktioner ("håll spaken ungefär så här mycket bakåt, resten sköter sig själv…") och sen bar det iväg. Och då menar jag "bar iväg"! Uppåt kom vi, och framåt gick det i 130 knop! I jämförelse med EuroCuben så kändes detta som rena rama lyxåket. Rymligt, ombonad och enkelt (alla reglage till trots). Små mjuka rörelser gav oss lite svängar. Sen bar det av! Bankning á la rejält med 2,3G som följd, sedan ned till 0,2G. Det kändes…

Vi flyg en liten bit sen för att kunna ta oss upp på höjd, varpå stall och vikning prövades. Lite småintressant nog, att titta rakt fram och där se marken. Tur att man vant sig lite med flygning efter 22h i Eurocuben, så man inte var helt oförberedd! Det var det här jag ville få känna på, för att veta hur jag reagerar. Behöver nog lite tid att vänja mig vid höga resp. låga G-krafter, men i övrigt kändes det ändå rätt okej.

Nå, nu var det ju inte Dynamic-lek som stod på schemat, utan EK-navigation. Kollade driftfärdplanen, rutten, ringde Troslanda (PPR), tankade flyget, lassade i en massa böcker i flyget följt av mig själv. Försökte vara riktigt noggrann med checklistan, inte utgå ifrån att jag kan den nu. Taxade ut till bana 34, kollade vart jag skulle och sen bar det av! Valde dock att göra en studs-och-gå innan jag begav mig mot Troslanda, för att känna att landningen satt. Kom in bra på final, men vid sättningen började flyget kränga än hit än dit. Bestämde mig ganska direkt för att låta flyget rulla, stanna och sedan taxa tillbaka för att göra en ny start, istället för att chansa och dra på. Vet inte riktigt vad som orsakade detta vinglande. Håkan undrade ifall jag var på bromsen, men så vitt jag minns hade jag hälarna i golvet. Kanske kom in lite snett i banan, så att flyget började kränga och sedan fortsatte när jag hela tiden överkompenserade lite.

Nåja, i det stora hela kände jag ändå att jag hade kontroll över landningen, så efter att ha startat igen pekade jag nosen söderut, mot Trosa och sade adjö till Frölunda. Vid färdplaneringen konstaterade jag att den första halvan skulle vara den svåraste, navigationsmässigt. Vid andra halvan skulle man flyga i princip parallellt med en motorväg, plus en del andra solklara landmärken. Tog ut riktningen ungefärligt på kompassen, scannade av landskapet och bestämde mig för en kurs.

Flög till första kontrollpunkten. Tiden stämde exakt, men jag tyckte det verkade lite konstigt med elledningar och vikar. Var jag verkligen på rätt? Efter en minuts kart- och verklighetsjämförande konstaterade jag att jag måste svänga lite mera åt väster. Kanske hade jag kommit in i Bromma CTR (1300fot över Skå-Edeby)? Bra början på EK-naven, isf…

Nåja, med Södertälje och där nordliggande höjdhinder (läs: mast) siktad så var det inga problem alls att hitta därefter. Mina kontrollpunkter stämde ypperligt med beräknade tider, fast jag flyg i dryga 80 knop istället för 75 som jag räknat med. Den beräknade vinden på sju knop som skulle ge mig lite medvind på vägen ned hade nog gått och lagt sig.

Bytte frekvens när jag började närma mig Trosa. Tog sikte från motorväg över en VOR mot en punkt mellan två vikar. Var hur enkelt som helst att hitta fältet! Meddelande min ankomst på 1300 for med överflygning av fältet för att kolla vindstruten. Inget svar - hade inte heller svarat någon på klubbtelefonen när jag ringde tidigare, utan jag fick ringa ett mobilnummer istället. Vindprognosen lovade bana 30, men vid passage av vindstruten så såg den ut att hänga precis rakt ned. Med tanke på prognosen (samt en CB-moln som låg en bit rakt väster om fältet) så var det inte några direkta tvivel om banvalet 30.

Svängde vänster och meddelade anslutning till varvet. Efter att ha svängt bas (som jag konstaterade skulle bli rätt kort) kastade jag ett öga på höjdmätaren - 1300 fot? Men, var inte trafikvarvet 1000 fot? Jaha, här hade jag av någon anledning missat! Av med gasen och säg hej till vingglidning! Behövdes sist och slutligen inte så kraftig vingglidning för att komma ned, sättningen blev riktigt bra. Lät planet sakta in, ansatte bromsarna lite försiktigt och svängde sedan runt. Taxade till hangaren och ställde flyget mot (den förmodade men i realiteten knappt existerande) vinden. Så hade man flugit till Trosa! Tog ett djupt andetag, hoppade ur flyget och ringde upp Håkan. Fram med lite tilltugg, skena iväg till klubbstugan (då jag efter fem minuter konstaterade att fältet inte alls var tomt på folk, utan det fanns en kantarellrensande pilot där) och sen tillbaka till flyget.

CB-molnet väster om fältet verkade ha rört sig en aning men samtidigt även minskat i storlek, så som jag såg det. Var inga problem att starta bana 30, vänta tills flyget nått 1000 for och sedan göra en trekvarts vänstersväng för att peka nosen mot Frölunda. Lite mer avslappnat denna resa, passade på att ta något kort med mobilen samt skicka ett SMS!

Gick upp på 1700 fot för att få lite utsikt (rätt häftigt med den låga dimma som börjat bildas över vissa åkrar). Annalkande TMA gick ned till 1500 för att innan Frölunda nå 1200 for, så vid Södertälje sjönk jag till 1300 fot för att klara första TMA:t. Tittade igen på de där kraftledningarna och kunde nu konstatera att jag faktiskt med största sannolikhet ändå hållit mig utanför Bromma TMA på vägen ned. Puh! Lättade över detta kastade jag åter en blick mot höjdmätaren. 1300?! Eh, var ligger gränsen för 1200 fots-TMA:t? Det blev spak framåt och snabb dykning nedåt). Väl på 1000 fot kikade jag på kartan. 15 sekunder senare kunde jag konstatera att jag precis passerade TMA-gränsen. Klarade höjden till TMA:t alltså, puh!

Ropade upp "Frölunda, SE-VLI kommer in västerifrån på 1000 fot, över fältet för att kolla struten om 2,5 minut", fick ett "Välkommen tillbaka" som svar av Håkan. Passade på att skaka lite liv i benen på medvinden, och i svag i från höger kommande sidovind avslutades denna dags flygande med en riktigt bra sättning. Ropade upp Frölunda för taxiinstruktioner och rullade efter att ha fått klarering till "västra hangaren"! Se där, det går ju att flyga själv både fram och tillbaka!

På söndag väntar det mera flygande. Klockan 15 har jag bokat flyg, och sen någon timme är det även uppflygning inbokat vid 18. Har åtta landningar och 1,5h EK kvar att göra (några studs-och-gå följt av lite lokal sightseeing), en repetitionsrunda - och sen är det uppflygningsdags! Om vädret och övriga omständigheter tillåter så kanske allt blir klart på söndag!

Flygtid/landningar: 2,1h / 4st (varav EK 1,5h / 3st)

Total flygtid/landningar: 24,7h / 121st (varav EK 3,5h / 22st)