När jag anlände till Stockholm förra helgen visste jag att det antagligen skulle vara min sista resa där skolningsflygning stod på schemat. Taggad som tusan hoppades jag att vädret skulle hålla hela helgen! Ville bara upp upp! 

EK-nav

Fredageftermiddag skulle jag flyga min EK-navigation, men när jag anlände till Stockholm vad banan på Frölunda helt snötäckt. Jag bestämde mig för att checka in på hotellet och invänta plogningen. Och iväg kom jag! I och för sig först kl.15 och med modifierad navigationsrutt, men vad skönt det kändes att ge sig iväg ut över de vita vidderna av nysnö och veta att det var sista provet innan uppflygningen. Och roligt att flyga iväg lite längre bort från fältet! Måste säga att jag kände mig helt lugn och avslappnad under hela flygturen. Känslan av att man är så otroligt fri uppe i luften genomsyrade mina sinnen under hela resan. Det var också skönt att sitta ensam i flygplanet igen utan lärare. Men iaf, jag skulle bara hinna med en tur-retur resa till Vängsö. Pga nysnön fick jag även ha med en gps i flygplanet för säkerhetsskull och den behövdes faktiskt för att hitta Vängsöbanan. När jag hade navigerat fram till var fältet skulle vara, var det inte alls lätt att hittade de korsade banorna. Jag spanade rätt så länge. Jag tyckte att alla fält och sjöar såg likadana ut, men fick där mer hjälp av gps än karta. Puh, inte alls lätt navigera i totalt okända områden vintertid! Efter ca. 25 minuter vände jag om tillbaka mot Frölunda och hade då 5 knop motvind tillbaka. Efter ca. 10 minuter blev jag uppropad på radion från Frölunda där Einar låter meddela att jag skall skynda mig tillbaka så fort som möjligt eftersom att strålningsdimma dragit in över fältet. Ok, jag beräknade att jag hade ungefär 20 minuter kvar att flyga. Ökade till 5000 varv för att få upp lite mer fart. Bakom mig hade YVV dykt upp av en slump och vi följdes åt hela vägen till Frölunda. Väl framme vid fältet hade dimman turligt nog lättat och låg endast runt 2 meter ovanför marken och i enstaka sjok. Avslutade med en klockren full-stop och eftersom jag nu hade så många EK-timmar som krävs bestämde jag att det var lika bra avsluta dagen efter en timme i luften. 

Uppflygning

Söndagen skulle bli den dag då en lååååång, men rolig resa skulle få sig ett slut. Uppflygning with a capital U :) Håkan A. skulle få sitta bredvid mig i högersätet denna dag, men först skulle jag upp en sväng i luften med Einar som blev till en timme till slut. Jag kände mig väldigt självsäker den här dagen och i princip allt vi gjorde i luften gick på bästa sätt (förutom en avbruten bedömningslandning), men det lustiga var att när jag varit uppe en timme med Einar var jag så slut i skallen att jag efteråt funderade om jag borde åkt upp med Håkan från första början för att ha varit lika fokuserad då =) Men ingen paus och ingen vila, 20 min senare var jag uppe i luften igen med Ahlström. Vi fick innan start nämligen höra något om ett snöoväder som var på väg mot Frölunda. Vi hade innan tagit ut en kurs att flyga mot efter start, men ärligt talat gjorde jag felet att fokusera för mycket på kompassen och låta mig stressas lite för mycket om kommande nederbörd att jag i början inte hittade rätt kurs. Men med hjälp av kartan rättade jag till mitt misstag en aning. Dock avbröt vi "mininavigationen" pga att vi på håll kunde se nederbörden komma närmare. Istället började vi göra lite olika övningar. Efter lite stall, nödlandingar, flygning med låg fart och svängar höll det på att bli riktigt dimmigt. Håkan bestämde att det var dags att avbryta uppflygningen och landa så fort som möjligt. Vi kom in från nordväst och anslöt finalen på bana 16 direkt. Tid för något varv fanns det inte, eftesom att rutan blev suddig av regnet och sikten allt sämre. Men ner kom vi hela och med finess =) Vi landade efter YVV och fick trixa lite med taxningen på slutet. Trots att det ändå gått helt ok var jag inte alls nöjd över att vädret ställt till det. Hmmmm, skulle jag bli tvungen åka över till Sverige ännu en gång?

Inne i klubbhuset tog det läääänge innan jag riktigt fattade att den knappa halvtimme jag och Håkan A hade haft i luften ändå räckte till en godkänd uppflygning. WOHOOOOO!!  Jag satt som på nålar när vi gick igenom lite papper och han ställde några följdfrågor. När han väl skrev under ansökan till Luftis brast hela jag ut i ett enda leende! Fast det har nog inte ännu riktigt gått in helt att jag kan och får flyga =) Men jag SKA!

Slutsaldot blev totalt 28.8 flygtimmar och totalt 175 landningar. 5.2 timmar EK samt 37 EK landningar.