Bloggning om UL på Åland

Idag dök då certet upp i postlådan! Det öppnades under största möjligt tyssssst...nad :)

Bara flygplanet som fattas då! 

Tags: Untagged Read More

När jag anlände till Stockholm förra helgen visste jag att det antagligen skulle vara min sista resa där skolningsflygning stod på schemat. Taggad som tusan hoppades jag att vädret skulle hålla hela helgen! Ville bara upp upp! 

EK-nav

Fredageftermiddag skulle jag flyga min EK-navigation, men när jag anlände till Stockholm vad banan på Frölunda helt snötäckt. Jag bestämde mig för att checka in på hotellet och invänta plogningen. Och iväg kom jag! I och för sig först kl.15 och med modifierad navigationsrutt, men vad skönt det kändes att ge sig iväg ut över de vita vidderna av nysnö och veta att det var sista provet innan uppflygningen. Och roligt att flyga iväg lite längre bort från fältet! Måste säga att jag kände mig helt lugn och avslappnad under hela flygturen. Känslan av att man är så otroligt fri uppe i luften genomsyrade mina sinnen under hela resan. Det var också skönt att sitta ensam i flygplanet igen utan lärare. Men iaf, jag skulle bara hinna med en tur-retur resa till Vängsö. Pga nysnön fick jag även ha med en gps i flygplanet för säkerhetsskull och den behövdes faktiskt för att hitta Vängsöbanan. När jag hade navigerat fram till var fältet skulle vara, var det inte alls lätt att hittade de korsade banorna. Jag spanade rätt så länge. Jag tyckte att alla fält och sjöar såg likadana ut, men fick där mer hjälp av gps än karta. Puh, inte alls lätt navigera i totalt okända områden vintertid! Efter ca. 25 minuter vände jag om tillbaka mot Frölunda och hade då 5 knop motvind tillbaka. Efter ca. 10 minuter blev jag uppropad på radion från Frölunda där Einar låter meddela att jag skall skynda mig tillbaka så fort som möjligt eftersom att strålningsdimma dragit in över fältet. Ok, jag beräknade att jag hade ungefär 20 minuter kvar att flyga. Ökade till 5000 varv för att få upp lite mer fart. Bakom mig hade YVV dykt upp av en slump och vi följdes åt hela vägen till Frölunda. Väl framme vid fältet hade dimman turligt nog lättat och låg endast runt 2 meter ovanför marken och i enstaka sjok. Avslutade med en klockren full-stop och eftersom jag nu hade så många EK-timmar som krävs bestämde jag att det var lika bra avsluta dagen efter en timme i luften. 

Uppflygning

Söndagen skulle bli den dag då en lååååång, men rolig resa skulle få sig ett slut. Uppflygning with a capital U :) Håkan A. skulle få sitta bredvid mig i högersätet denna dag, men först skulle jag upp en sväng i luften med Einar som blev till en timme till slut. Jag kände mig väldigt självsäker den här dagen och i princip allt vi gjorde i luften gick på bästa sätt (förutom en avbruten bedömningslandning), men det lustiga var att när jag varit uppe en timme med Einar var jag så slut i skallen att jag efteråt funderade om jag borde åkt upp med Håkan från första början för att ha varit lika fokuserad då =) Men ingen paus och ingen vila, 20 min senare var jag uppe i luften igen med Ahlström. Vi fick innan start nämligen höra något om ett snöoväder som var på väg mot Frölunda. Vi hade innan tagit ut en kurs att flyga mot efter start, men ärligt talat gjorde jag felet att fokusera för mycket på kompassen och låta mig stressas lite för mycket om kommande nederbörd att jag i början inte hittade rätt kurs. Men med hjälp av kartan rättade jag till mitt misstag en aning. Dock avbröt vi "mininavigationen" pga att vi på håll kunde se nederbörden komma närmare. Istället började vi göra lite olika övningar. Efter lite stall, nödlandingar, flygning med låg fart och svängar höll det på att bli riktigt dimmigt. Håkan bestämde att det var dags att avbryta uppflygningen och landa så fort som möjligt. Vi kom in från nordväst och anslöt finalen på bana 16 direkt. Tid för något varv fanns det inte, eftesom att rutan blev suddig av regnet och sikten allt sämre. Men ner kom vi hela och med finess =) Vi landade efter YVV och fick trixa lite med taxningen på slutet. Trots att det ändå gått helt ok var jag inte alls nöjd över att vädret ställt till det. Hmmmm, skulle jag bli tvungen åka över till Sverige ännu en gång?

Inne i klubbhuset tog det läääänge innan jag riktigt fattade att den knappa halvtimme jag och Håkan A hade haft i luften ändå räckte till en godkänd uppflygning. WOHOOOOO!!  Jag satt som på nålar när vi gick igenom lite papper och han ställde några följdfrågor. När han väl skrev under ansökan till Luftis brast hela jag ut i ett enda leende! Fast det har nog inte ännu riktigt gått in helt att jag kan och får flyga =) Men jag SKA!

Slutsaldot blev totalt 28.8 flygtimmar och totalt 175 landningar. 5.2 timmar EK samt 37 EK landningar.

Tags: Untagged Read More

...säger jag till mig själv! Nu har Åland ännu en till pilot som kommer lägga beslag på Skyrangern =)

Avslutade min sista skolningsflygning i cubben genom att fort som fasiken landa på bana 16 pga

nederbörd och dimma.

I did it! Slutet på ett äventyr, men början på ett nytt =)

Tags: Untagged Read More

Månadsskiftet januari-februari var jag även en tur till SUF för att bygga på med flygtimmar. Jag har dock inte skrivit om detta här på bloggen ännu, dels för att jag inte hunnit och dels för att jag helst av allt velat förtränga dom cirkus 2.0 flygtimmarna jag kunde plita ner i min loggbok då. Men så slog det ju mig att erfarenhet är en samling misstag och framgångar.

Inte allt för positiv stämning på jobbet, mörker och januariväder, för lite sömn under veckan och motivationen för allt var allmänt låg (jag kan räkna upp en hel lista på ursäkter här) när jag ändå bestämde mig för att tillbringa en rätt så mulen söndag i cubben. Två veckor tidigare hade jag gjort min första EK och jag hoppades på att få flyga ensam även denna gång. När jag då satt på M/S Eckerö sa dock min magkänsla att jag kanske borde stannat på torra land. Och som vi alla vet så skall man ju överväga att lyssna till den oftast kloka stämman.

YVV var bokad och stod startklar när jag anlände till fältet. Preflighten var det inget problem med och jag såg att det var bana 16 som gällde för dagen. Hade landat bana 16 under två flyglektioner tidigare, så inne i mitt huvud fanns det inte alltför mycket etablerade banor om hur det skulle flygas i det varvet och hur finalen tedde sig. Nu vill jag inte låta alltför negativ, men Mr. Murphy höll mig i ett stadigt nackgrepp den dagen. Av någon anledning var jag helt tom i skallen. Stighastighet 80 knop, höll på att svänga vänster vid 300 fot efter start när Einar då påminde mig att dit får man ju inte flyga. Medvinden på 600 fot, samt att jag inte mindes dra av motorn till 4000 varv. Einar var dessutom riktigt bestämd den här dagen. 10 knops sidvind och snötäckt bana till på köpet gjorde att landningarna inte heller var av den kvaliteten att han ville låta mig flyga EK. Efter halva tiden flög vi ut en stund i riktning mot Bålsta för att se ifall saker och ting skulle löpa på bättre vid ankomst till flygfältet igen.

Under dagen växte dock bara min frustration och jag ville faktiskt efter en timme avsluta för dagen. Men det tyckte Einar absolut inte och manade till tålamod. Senare under dagen hade jag faktiskt rättat till en del av mina misstag, och den sista landningen för dagen tog jag ner flygplanet på bana 16 rätt så hyfsat. Men känslan av att eufori bytts mot nederlag hängde sig kvar efter dagen. Sedan dess har nederlaget sakta men säkert lockat fram den finska sisun och jävlaranammat i mig och efter helgens flygningar kan man som Roland i ”Torsk på Tallin” konstatera att det efter regn kommer solsken :)

Vad har man då lärt sig efter allt detta?

-         att lita på magkänslan och dagsformen när det gäller flygning

-         att inte ge upp, men heller inte tvinga fram något

-         ta det lugnt trots att det känns motigt

-         i alla typer av situationer består livet av både upp- och nerförsbackar, flygning inget undantag

-         att man ännu är nybörjare

Tags: Untagged Read More

Efter en god natts sömn vaknade jag upp till ett Stockholm som badade i sol. Luften riktigt doftade vår och solen bländade i ögonen och gjorde allt lika suddigt som rökmolnet från en bortsbindare i högform skulle gjort. Klockan 10.30 travade jag iväg mot Centralen med en alltför tung väska för att bänka mig på det vid det här laget välbekanta pendeltåget mot Kungsängen. Hallarna för badminton, tennis och golf, Erikshjälpens second hand, nybyggen, höghus som inrymmer säkert 100 familjer, diverse Thai hak och alltför mycket grafitti för min smak svischade förbi. Mälaren kryllade av folk som njöt av en dag på isen. Förutom att jag under det här halvåret lärt mig flyga har jag även lärt mig att man efter att ha åkt pendeltåg i Stockholm behöver tvätta byxorna varje gång man kommer hem. 

YVV var redan uppe i luften med eleven Torbjörn och flyglärare Håkan Ahlström vid spakarna. Efter att ha gjort daglig tillsyn, tankat och satt mig i planet åkte Einar och jag upp för att öva flygning med låg fart och göra bedömninglandningar. Motvind på 6 knop bana 34 gjorde det inte allt för svårt även fast det blev tredje gången gillt innan jag satte ner flyget på den utsedda sättningspunkten. Fick klart godkänt för båda momenten. Einar hade en överraskning till mig även idag. Han ville göra en överflygning över isen för att titta efter om den fanns landningsbana utmärkt, så han tog över spakarna. När vi låg ett tiotal meter ovanför isen börjar vi stiga med stighastighet 50 knop upp till runt 1000 fot varvid han där stallar flygplanet ordentligt och det tippar neråt med nosen före. Hann känna av nåt G i magen och få till ett glädjetjut, innan vi planade ut på 1000 fot och han bad mig göra bedömninglandning. Vi låg då precis parallellt med sättningspunkten, så det var bara att dra av motorn på tomgång och flyga dit man tänkt. Man undrar vad åskådarna på marken tänkte vid denna syn. 1.0 i luften gjorde jag full stop för lunch. 

Grillen drogs fram och även fast korv med bröd lockade nöjde jag mig med ett snabblagat halvfabrikat från SUF kiosken. Luften lockade alltför mycket. Efter en lunch med tvivelaktigt näringsinnehåll ställde jag upp bana 34. Ensam den här gången. Jag var femte i raden, efter YLS, VOD, VPD och en sorts kärra jag aldrig sett förut. Definitivt nånting från 40-60-talet och motorn verkade inte gå av för hackor! Lämnade varvet västerut för en tur ut över isen. Termiken på 1000 fot vittnade även den om att våren inte helt är i vinterns grepp. Ett tag studsade jag i sitsen så kraftigt att handen flög av spaken och hade jag vart 10 cm längre hade jag antagligen slagit huvudet i taket. Det kändes även att vinden blivit en aning kraftigare.  Återvände till Frölunda och gjorde 12 studsar varav 3 var bedömningslandningar. 1.1 h senare avslutade jag flygningen för dagen med sol i sinnet! Blev även godkänd i det tekniska provet. 

Nästa helg har jag bokat VLI både lördag och söndag. Dock är den groundad just nu med sprucken framruta, så jag håller tummarna för att den skall vara flygklar tills dess. Då blir det EK nav ESVF-Troslanda-Vängsö-ESVF. Därefter upp en sväng med Einar inför uppflygningen, och sedan uppflygning! Med lite tur alltså är det fullt möjligt att även jag nästa helg kan sälla mig till skaran åländska UL-piloter :) 

Antalet flygtimmar/landningar: 2.1 h/21 st

Antalet flygtimmar EK/landningar EK: 4.3 h/36 st

Totala antalet flygtimmar/landningar: 26.3 h/163 st

Tags: Untagged Read More

Efter att ha pendlat från total eufori efter min första EK i början av januari till att inte få till någonting gången efter jag var upp och flög i början av februari var jag fast besluten om att åter igen, denna helg, bli ett med flygplanet. Kasta ut Einar ur högersitsen så att säga.

Och summerat dagens flygtur på 2.3 h ensam i flygplanet är jag tillbaka back on track! En behaglig sidvind, plogad bana och känslan av utflytningen i stolssitsen gjorde det till en fröjd att landa. Trots lite stökigt på finalen bana 16 mot slutet av dagen fungerade allt klockrent. Einar var med en sväng i början och då gjorde vi något riktigt roligt och intressant :) Ett tu tre simulerade vi en nödlandning på Mälarens is och det kändes mäktigt att sätta ner flygplanet på fruset vatten. Fick någon sorts idé om att det skulle kännas halt och slirigt, men man var närmast bara fascinerad av hur flygplanet gled fram helt lugnt. 

Med Einar på marken, flög jag och YVV i riktning mot Bålsta och njöt av att titta på vinterlanskapet nedanför. Tog fram min karta och passade på att göra en spontan mininavigering innan jag återvände till fältet för att inta lunch. Dynamicarna surrade i varvet, men det verkade som att alla andra Cubbar åkt iväg längre bort och syntes inte till mera under dagen. YLS stod dock på torra land, efter att en av flyglärararna landat lite väl hårt i backen och knäckt ett av landställena. Men innan mörkret sänkte sig över fältet hade de redan monterat fast ett nytt och provflugit planet. Det går undan i UL-världen :) Efter lunch låg jag i varvet och tränade landningar. Ett dussin mjuka, fjäderlätta och behagliga landningar senare avslutades dagen. Förvissad om och nöjd med att jag uppnått mitt mål för dagen, har jag siktet inställt på att flygningen imorgon skall gå minst lika bra! Kvällen har jag tillbringat i en mjuk Scandic säng skrivandes det tekniska provet för Eurocubben.

Jag har nu (hoppas jag) kvar min EK-navigering och uppflygning. Dessutom ville Einar ännu gå igenom flygning med låg fart och göra några bedömningslandningar med mig, så åtminstone det står på programmet imorgon. 

Antalet flygtimmar/landningar: 2.3 h/21 st

Antalet flygtimmar EK/landningar EK: 3.0 h/24 st

Totala antalet flygtimmar/landningar: 24.2 h/142 st

Tags: Untagged Read More

Efter en solig dag på Frölunda ser jag äntligen ljuset i  tunneln!

 

En riktigt trött Maria äntrade ett vad som kändes som ännu tröttare Viking skepp imorse. Bestämde att jag skulle åka över på vattnet fastän Bjarne erbjudit mig skjuts bland molnen till Frölunda, men jag vågade inte riskera att vädret skulle hindra mig från flygning på Frölunda. Men bara 15 minuter innan jag rullade in på fältet i Einars bil, hade FK9an landat. Hade ju vart betydligt skönare att sova ut lite och flyga över bekvämt på en timme, men så är jag ingen som gamblar ofta heller. 

Perfekt flygväder! Sol, svag vind och ett glatt gäng på fältet. Många flygplan i luften. All trötthet var som bortblåst. Bjarne kom och mötte oss vid bilen och berätta att det snöa på Åland. Efter lite snick snack sprang jag åter iväg för att klappa lite på VLI och göra daglig tillsyn. Bestämde att det behövdes 20 liter bränsle i varje vinge, så fick hjälp med att rulla flyget till  tankstation. Fick assistans av både Bjarne och en som jag tyvärr inte minns namnet på nu. 

Allt gick som smort, glömde inte ens en liten detalj och prick kl.13 ställde jag upp för start på bana 34. Kände mig riktigt säker bakom spaken. Efter en perfekt start lämnade vi varvet och flög mot Bålsta. 10 minuter senare var jag sugen på att börja träna landningar, så jag styrde kosan tillbaks mot fältet och anslöt varvet. I början var vi 3 flygplan som cirklade i varvet och som mest var vi väl 5 stycken på en gång. Kul med lite action! Mycket prat på frekvensen =) Denna gång var det minsann ingen vind att prata om och man kunde koncentrera sig helt och hållet på landningen utan att distraheras av kast och ryck och motvind. Och ta mig fasiken, tredje landningen satte jag...och fjärde och femte och sjätte och...!! Einar hade inte mycket annat för sig i sätet bredvid än att frysa om fingrarna. Jag hade så roligt att vi låg i varvet långt över en timme. Efter landning nr 14 tyckte Einar att jag skulle göra en full-stop landing och jag tänkte att jahapp, nu är han hungrig. Men han fortsatte meningen med "...så får du flyga din första EK." Blev så till mig att det visst blev en päronsväng in på finalen.

Men landning nr 15 blev hur bra som helst trots det! Oj oj, nu blev det spännande! =) Vi kom överens att jag skulle starta och lämna varvet, flyga 5 minuter bort från fältet för att känna på hur flyget betedde sig, sen vända tillbaka och göra en full stop. Einar kravlade ut för att hämta comradion och sen bar det iväg solo! Ojdå, cuben stack iväg och jag var uppe på 700 fot innan jag hunnit svänga bas. Meddelade att jag lämnade varvet västerut och cirklade runt ett tag. Kändes verkligen att ingen satt i högersätet och vad avslappnat allt kändes att flyga ensam =) Jäklar vad roligt det var också!!!

Svängde tillbaka mot fältet och flög över banan innan jag anslöt medvinden. Vi var nu 5 flygplan sammanlagt i varvet, så lite rörigt var det i början, men det löstes med 360 graders svängar ut över Mälaren och att vissa bestämde sig för att göra full stop. Jahapp, då var det dags att landa då =) Inflygningarna var hur bra som helst, men jag fick göra 2 omdrag innan jag förstod hur planet betedde sig vid landning utan någon i högersätet. Tredje gången gillt som man säger, så var jag ner på marken efter en bra sista landning! Klockan visade 15.00. Väl tillbaka på plattan med ett stort flin på läpparna och skakiga händer efter all adrenalin, välkomnades jag av en glad Håkan och Einar. Wow vilken upplevelse!! Känslan av att kunna hantera ett flygplan helt på egen hand, att kunna starta och landa utan problem, att känna luften under vingarna och höra radiopratet flyta på...obeskrivligt! Nu är det inte långt kvar =) 

När Einar och jag avslutade med att gå igenom flygtimmar och vad vi har kvar visade det sig att jag enligt min loggbok flugit 20.7 h, men enligt Einars elevpapper har jag flugit 19.7 h. Efter lite diskussion visade det sig att jag loggat introduktionstimmen på Frölunda som flygning, men eftersom att vi stannade på marken, är det rätta antalet timmar i luften alltså 19.7. Är uppe i prick 100 landningar. Och jo, tydligen kan man göra EK innan 20 timmar är fluget =)

 

Antalet flygtimmar/landningar: 1.3 h/15 st

Antalet flygtimmar EK/landningar EK: 0.7 h/3 st

Totala antalet flygtimmar/landningar: 19.7 h/100 st

 

Tags: Untagged Read More

Vid ankomst till Frölunda denna helg såg jag ut att bli ensam i luften. Lördagen bjöd på 15 knops sidvind...hej å hå! Precis vad flygplanet tålde, men desto mer än vad min mage tålde skulle det visa sig.

När Einar och jag anlände till flygfältet var även flygläraren Janne och en av hans elever där för att flyga till Nyköping med ATS-färdplan. De plockade in både det ena och det andra och några åksjukepåsar. Det skulle med andra ord blir en något skumpig tur uppe bland molnen. Annars var det ett mycket tyst och tomt luftrum dagens tillbringades i. Nästan två månader sedan jag spakade sist, men det var bara att bege sig ut i leran för att göra daglig tillsyn på SE-VLI.

Precis när jag spänt fast mig i sätet, såg jag att jag glömt pitotrörsskyddet på. Bara att krångla sig ur cockpit igen för att göra om och göra rätt. Annars förlöpte pre flighten utan missöden =)

 Bana 25 var den bana som gällde för start...rak motvind och den lilla uppförsbacke som finns på banan var något nytt.Upp kom vi och väl utan mark under hjulen kändes allt riktigt bra! Dock var det mycket turbulent upp till 1000 fot, men vi hade bestämt att flyga till Hacksta gräsfältet för att öva landningar. Nästan rak motvind i banan och väl framme började vi snurra på i varvet. 6 landningar avverkades (varav två äntligen gav mig en riktig känsla för när nedsättningen skall ske!) innan undertecknad mådde så illa att vi var tvugna att vända tillbaka till Frölunda. En morgon på Rosella guppandes på dyningar gjorde sig påmind i den turbulens som rådde i varje trafikvarv. Denna gång hittade jag tillbaks till Frölunda helt själv utan vare sig Einar eller karta. Det tar sig!

Tillbaka på Frölunda landade vi för lunch och stillasittande för att få ordning på balansen. Med en timme kvar till solnedgång gick vi åter ut till flygplanet. Vinden hade mojnat så pass mycket (runt 10 knop) att Einar tyckte vi kunde öva sidvindslandingar på bana 34. Värst var, igen, turbulensen. Vi upplevde både nedsvep och att vindbyar fick tag i vingen vid start, samt hur hoppigt det är på finalen.

Men oj vad jag lärde mig mycket! Landat förut i sidvind, men aldrig i så här stark vind och turbulent luft. Hur man skall använda gasen på finalen för att flyga säkert i stark vind och hålla rätt höjd och fart, skeva mot vinden, landningen och vad man överhuvudtaget behöver tänka på vid landningarna. Hann med 5 landningar innan mörkret och åksjukan gjorde sig påmind.

Dagens saldo blev 1,7 flygtimmar och 13 landningar. Dagen avslutades med att tvätta av en något lerig VLI och att gå igenom vad som är kvar av skolflygningen. Snart är det dags för EK =) 

Total flytid: 18.7 h

Totala antalet landningar: 83 st

Tags: Untagged Read More

Dagarna två skulle tillbringas uppe i luften med SE-YVV på obestämd tid. Lördagens väder med lågt till tak och PROB 40 FOG bådade inte gott när Kapellskärsbussen rullade in Stockholm, så jag ringde Einar och frågade ifall han tyckte att jag lika bra kunde tillbringa dagen med att beundra utbudet i Stockholms affärer istället för att beundra terrängen runt Mälaren. Men nej, Einar sa bara lugnt att det kommer lätta efter kl.12. Skulle visa sig att det var för hundrafemtielfte gången den mannen har rätt i flygsammanhang.

Sååååå, kl. 11.30 befann jag mig då på Frölunda Gård görandes daglig tillsyn. Betydligt kallare i luften än när jag två veckor tidigare befunnit mig där. Efter en lätt lunch och inte mindre än två piloter som flytt fältet efter att i 1-2 timmar väntat på bättre väder, fann jag mig sittandes med en mycket intressant amerikan framför mig. En 77 år gammal smått legendarisk pilot från Kalifornien på besök som fortfarande vid en så hög ålder flyger! Vad passade då inte bättre än att sitta och lyssna på lite intressanta historier och diskutera med honom så länge vi väntade på lite ljusare skyar!

Efter en timme sken då äntligen solen in genom klubbstugan och jag begav mig ut för att förbereda cockpit och göra en del av checklistan. Einar följde så småningom efter och strax efter kl.13 befann vi oss åter i varvet. Sidvind (surprise surprise!) och stökigt på finalen på bana 34 resulterade i att vi ju nog kom ner, men ju fler landningar jag gjorde desto mjukare och passivare blev mina fötter och jag kände att jag inte hade koll på vad som skulle göras när och hur. Fick dock till en fin vingglidning med vad som kändes som en lite mindre fin nedsättning, men den var iaf så bra att jag inte behövde göra omdrag. Dwayne Green (amerikanen) hade filmat landningen och utifrån sett så var den ändå inte så pjåkig. Jag kände dock att frustrationen distraherade mig, så vi styrde mot nordväst för att jag skulle få ”flyga av” mig lite i ett par branta svängar mm. Vi passade då på att ta en sväng förbi Hacksta gräsfält eftersom att vi skulle ha rak motvind där. Och se där, första landningen blev en succé! Kontrollerat och fint fick jag ner Viktor Viktor inte bara en utan två gånger. Hmmm, kan konstatera att det kanske inte bara är detta med nedsättningen i sig som är ett problem! Sidvind och stök gör sitt med. Efter återfått självförtroende styrde vi kosan tillbaka mot ESVF och låg kvar i varvet. Min sista landning för dagen satt även den som en smäck! Tillbaka på backen ville Mr Green knäppa ett foto på Einar och mig vid Eurocuben. Det visade sig att han skall hålla ett föredrag för sin UL-flygklubb i USA om sin vistelse. Efter lite mera småprat avslutades dagen med flygplanstvättning. Väl tillbaka i Stockholm blev det middag på första bästa Burger King innan jag checkade in på Scandic där en himmelskt skön säng väntade på mig. Det var då jag kom på mig själv att tänka att så här måste det ju kännas att leva som en trafikpilot. Ensamma nätter på olika hotell mellan flygningar och livet i en resväska en stor del av året.

Efter en god natts sömn och en hotellfrukost som heter duga kånkade jag min väska mot Centralstation kl. 9.00. Idag stod långnaven på schemat och det skulle bli soligt väder med vindar på 10-15 knop. ESVF-SALA-ESKT-ESVF var den planerade rutten som jag efter mycket om och men (och hjälp av Tommy och John) fått ordning på. Efter kopiering av kartor (för lättare administration i cockpit), flygplatskort, de sista beräkningarna, en snabb titt på NOTAM, daglig tillsyn och tankning bänkade jag mig i flygplanet. Einar kom som vanligt lunkandes när jag kommit till motorstarten på checklistan. Väl fastspända i flyget med dörrarna stängda undrar Einar om jag inte glömt något. Jag bara: ”Nä, vadå?”. ”Startnyckeln kanske?”. Ajdå, just det, bara att hoppa ut ur flyget och hämta den då så man kommer iväg =)

11.44 sa vi hejdå till Frölunda och styrde mot Bålsta. Vår första destination var Sala, ett litet krokigt gräsfält med några klubbstugor. Första benet hade inte så mycket att navigera efter, så man fick lyfta blicken mot horisonten och spana längre bort efter samhällen eller eventuella vägar. Så en aning drev vi från tracken vid ett tillfälle, men det märkte man rätt så snart. Vi kom fram exakt på minuten och satte ner kärran framför klubbhusen. Inte en människa syntes till, så efter att ha tittat på kartan en stund lyfte vi mot skyarna igen och svängde mot nordöst. Nästa anhalt var Tierp och bana 34. Asfalt och dragracing läktare gjorde att det var bäst att hålla tungan rätt i mun. När vi passerade Gryttjomfältet seglade tre fallskärmshoppare ner från himlen, så full aktivitet på det fältet. Desto tystare var det på Tierp, men vi tog en bensträckare innan vi skulle åka vidare. Detta ben tog 2-3 minuter längre än beräkningarna och det började gå upp ett ljus om att vinden på 10 knop som prognosen utfärdat i själva verket var närmare 15 knop. Bara att göra om de sista uträkningarna för ben nummer 3 och denna gång styra sydöst för att sedan sicksacka ner mot Frölunda för att undvika Uppsala och Arlanda kontrollzoner. Solen i ögonen, lite dis och en något smutsig vindruta gjorde att man behövde anstränga sig lite extra. Inte hade jag ju kommit ihåg mina pilotbrillor! På sista tracken märkte vi att vindarna på 15 knop var mer troligt än 10 knop, eftersom att tiden stämde bättre denna gång. Det var en hel del sjöar mellan Uppsala och Arlanda och jag tappade bort mig ett tag, eftersom att sjöarna var svåra att identifiera. Det visade sig att jag nog var på rätt track, men att vi hade flugit längre än jag trott och därför kände jag inte igen sjöarna :-P Einar fick tack och lov inget infall om att vi skulle styra närmare Uppsala CTR och ropa upp dem, som han insinuerat tidigare. Funderade på att han kanske var en aning för hungrig för att ta en omväg. När vi närmade oss Frölunda såg vi en helikopter, klubbens sjöflyg, en Dynamic och en fågel som jag trodde var ett RC-flyg! (Dvs. mer aktivitet än vi sett på hela vår navigation!) Man började minsann bli lite snurrig av att blodsockerhalten var nere i anklarna och allt brummande i cockpit. Vi gjorde en överflygning på 1200 fot och styrde in i varvet. En något vrålhungrig duo ramlade ner på bana 34 och vi kunde konstatera att naven tagit de 2 timmar och 18 minuter som beräknat.

Efter lite administration kastade man sig glad i hågen över maten! Vi diskuterade lite upplägget framöver och det som nu kvarstår av skolningen är att finslipa landningarna, flyga till Västerås med ATS-färdplan och 5 timmar EK. Eftersom jag landat i sidvind de senaste 4 gångerna vi tränat landningar, så kommer nästa gång i Frölunda spenderas i varvet på Hacksta gräsfält där vinden ofta är mer fördelaktig.

SE-YVV överlämnades till en pappa som skulle upp och flyga med sin 3-åring. Såg rätt så roligt ut med en så liten pys i sätet bredvid! Innan det var dags att åka till tågstationen bytte vi några ord med Mr Green och jag fick känslan av att kanske inte livet som trafikpilot skulle vara så ensamt ändå =)

 

Flygtid/landningar:  5,2 h/21 st

Total flygtid/totala antalet landningar:  17 h/70 st

Tags: Untagged Read More

Eftersom att Kitte skrev ett väldigt omfattande och bra reportage om flygandet på EFMA och EFKG, så tänkte jag inte orda desto mer om det förutom att det var suveränt roligt och resulterade i 2.4 flygtimmar och 14 landningar för min del, varav hälften av dem gjordes på Kumlinge och nästan alla var i sidvind =) Dessutom fick vi känna på asfaltbana.

Denna helg satt jag då åter på Rosella, men tack och lov sov jag hela båtresan och bussresan, så den gick mig obemärkt förbi. Välbehövlig extra sömn efter en vecka på jobbet som kan jämföras med att bestiga Mount Everest…utan syrgas. Kan inte säga att jag var i min bästa dagsform, men väl nog ivrig att komma upp bland fåglarna! Yusse skulle premiärflygas med mig bakom spakarna och jag kunde konstatera att efter att man flugit VLI (som för övrigt är groundad) rätt så många gånger, fick tänka om både vad gällde call sign och instrumentplaceringen. Saker och ting var lite annorlunda placerat, så det var bara att skapa nya tankemönster i den betydligt äldre Yusse. Dagen började med att jag iaf kunde konstatera att det var spindlar i farten. Fick inte mindre än 2 stycken på mig under den dagliga tillsynen och jag som har lätt spindelfobi lyckades iaf låta det gå förbi obemärkt alla karlar på området =)

Vädret var utöver det vanliga för en oktoberdag och man trallade runt i t-shirt och nästan svettades! Svag sidvind rätt i banan som skulle vara något tilltagande under dagen betydde att man kunde välja bana 16 eller 34. Jag valde bana 34, mest för att man inte behöver taxa så långt efter landning. Termiken var behaglig och jag och Einar flög mot nord-nordväst och började med att träna lite stallar och branta svängar med 60 graders bankning. Hej 2G! Einar tyckte det var dags för min andra oväntade simulerade nödlandning nånsin och jag märkte då att jag visst kommer ihåg nödchecklistan utantill! Han ville även att jag skulle vingglida ner och det var höger pedal rätt i botten och skevrodret så mycket det gick till vänster och ner till 300 fot gick vi. Fascinerande att man kan ta ner ett flygplan i vad som tycks vara en rätt så underlig vinkel för att sen räta upp det tillbaka på rätt kurs igen! Allt gick riktigt bra och vi avslutade de övningarna med vingtippningar som satt som en smäck! Eftersom vi ändå var i närheten av Hacksta så flög vi till det lilla gräsfält som finns där och gjorde 3 touch-and-goes. Första landningen var helt perfekt och de två andra väl godkända (jag verkar alltid kunna landa på detta fält utan problem). Trodde först att det var Einar som hjälpt till lite, men han bara satt bredvid orörlig, så visst var det jag själv som tog ner Yusse! Efter en liten mininavigering tillbaka till Frölunda lade vi oss i varvet och gjorde några studs-och-gå samt två bedömningslandningar och jag har förstått att två kusar på Åland satt och lyssnade när jag flög mina varv ;) Lite lustigt att EFKG och ESVF har samma frekvens! Som en liten parentes så flög två killar över från Frölunda till Mariehamn idag med Dynamicen och de lät hälsa att någon i ÅFK hört mig på radion och jag antog då att det var nån i Pipern eller i Skyrangern.

Dags för lunch och nu hade även Richard anlänt till flygfältet! Han skulle flyga till Västerås visade det sig och han verkade vara eld och lågor =) Såg inte till honom mera den dagen, så det kom tillbaka senare än 16.30 iaf. Nåväl, efter lunch och 1.3 i luften lade vi oss åter i varvet. Denna gång var saker och ting lite ogenomtänkta från min sida. Det var lite slarv här och där, 650 fot på medvinden istället för 700, drog av på tomgång lite för sent på bas, svängde vänster för sent efter start, osäker på mina landningar osv. Så vi bestämde oss efter 0.6 och 6 landningar att ta en kort paus. Konstaterades att dagsformen gjorde sig påmind.

Dagens flygning avslutades med 0.5 h i varvet och 5 studsar med vingglidningar som gick betydligt bättre denna gång och dagens 19e och absolut sista landning var så bra att jag kunde åka hem nöjd. Som man säger, man skall alltid avsluta med en bra landning =) Stämmer så bra så bra!

Nästa pass kommer att bli min långnavigering och för den måste jag till och med inhandla en ny karta. Blir att flyga Frölunda-Sala-Tierp-Frölunda! Fortsätter mitt flygande att utvecklas i den här takten kommer jag att vara klar när jag flugit lika många timmar som jag är gammal =) Tillbaka på Åland var lufttemperaturen raka motsatsen mot den värme som vart under dagen, så cykelfärden från hamnen under en klar stjärnhimmel kändes som att bestiga Mount Everest…fast utan vantar denna gång, men med ett betydligt lättare sinne än imorse!

Flygtid/landningar:  4,8 h/33 st (EFMA och ESVF)

Total flygtid/totala antalet landningar:  11,8 h/49 st

Tags: Untagged Read More

Efter ett uppehåll från flygningen på nästan två månader satt jag åter på Rosella på väg till Frölunda. Äntligen!! Kan säga att jag var rätt så nervös och fundersam på hur pass mycket som skulle sitta kvar från senaste gången, men det skulle visa sig att allt fortfarande satt kvar och t.o.m. i förbättrad version.

 

Strålande sol, en del aktivitet och sidvind...perfekt! Einar flög lite med en annan Maria innan det var dags att tanka VLI, hoppa in och utföra allt man lärt sig hittills. Bästa starten nånsin på bana 34 och vi kryssade runt över Mälaren och övade stall, att vid olika gaspådrag hålla farten 50 samt vingglidning och branta svängar...dagen skulle tillbringas i trafikvarvet och öva touch-and-goes. Dessutom i sidvind. Här gällde det att verkligen ha tungan rätt i mun! 5 touch-and-goes samt en full-stop landing blev det och oj vad kul det var!! Adrenalinkick! Nån päronsväng blev det dock och jag tycker det är svårt ibland att veta exakt när man skall dra upp nosen på slutet.

 

Efter lunch och lite snack med folk vid klubben tyckte Einar att vi skulle göra en mininavigation. Fram med kartan och jag hade exakt 10 min på mig att räkna ut hur länge det skulle ta att flyga 4 olika sträckor med en fort om 70 knop. Yikes! Kom till slut fram till något jag tyckte verkade rimligt (tog dock inte ut några kurser att flyga på, för det tänkte jag i all hast inte på) och så bar det iväg. Flyga med hjälp av en karta är inte helt enkelt när man inte känner till landskapet nedanför så bra och när man inte riktigt har nån koll på vart man skall börja flyga. Men fick lite hjälp och alla tider jag tagit ut stämde! Så när som på en sträcka jag beräknat till 8 min, men pga. medvind flög vi den på 7 min. Vi flög via ett privat gräsfält och gjorde några touch-and-goes (superkul och behaglig bana att landa på!) och sedan vidare förbi ett restriktionsområde tillbaka mot Frölunda. 

Resten av dagen tillbringade vi i trafikvarvet och övade landningar samt några vingglidningar. Flera av dem satt bra, men det svåra är fortfarande utflytningen. Så nästa gång blir det fokus på landningar, landningar och landningar igen och sedan vidare med navigering!

 

Flygtid/landningar:  2,1h h/12 st

Total flygtid/totala antalet landningar:  7 h/15 st

Tags: Untagged Read More

Denna söndag blev det ett nytt besök på Frölunda, en vecka efter min första flygning. Hade bokat Sigurd Erik-Viktor Ludvig Ivar åter igen. Flygvädret var så gott som lika bra som sist, men idag var det en hel del höga moln (bas 3000 ft), vindar på runt 10 knop och en hel del termik ovanför land. Man behövde alltså även vara beredd på diverse luftgropar, skakningar och "kast" åt sidorna. I början märkte man av termiken rätt så mycket, men Einar tyckte jag kunde ignorera den och till slut så vande man sig vid alla hopp och skutt. Det blev allt som allt 2.9 h i luften och under den tiden hinner man med en hel del!

Dagen började med propellertvättning och tankning av flygplanet. Sedan utförde jag daglig tillsyn, såg till att allt nödvändigt var med i planet, utförde checklistan och så bar det av upp igen! Vingligare start denna gång, men man lär sig :) Utförde två starter varav den andra gick mycket bättre efter att ha tänkt igenom den mentalt innan.

I luften fick jag denna gång uppleva muntorrhet, svett och använda hjärnan och kroppen. Einar körde på ganska hårt idag och efter första landningen var det bara att dricka några klunkar vatten så man fick ur sig vettiga ord efter all koncentration. Men det känns ju så bra efteråt när man väl utfört allting! Och kul är det :) Vingtippningarna börjar äntligen sitta och efter att vi övat en hel del branta svängar i 360 grader fick jag även till några rena sådana med rätt bankningsvinkel. Nåt jag lärt mig idag är att flygplanet tål en hel del och att man kan ta ut svängarna rejält.

Under första flygningen flög vi sträckan Frölunda-Södertälje-Enköping (via Strängnäs flygfält)-Frölunda. Där övade vi mest på att hålla många saker i huvudet på en och samma gång. Jag skulle flyga längs med en motorväg (precisionsflygning), hålla kulan i mitten, hålla koll på luften runtomkring, hålla rätt höjd och därtill fick jag uppgiften att hålla 50 knops fart med hjälp av gasen och nosattityden. Det här tog en stund att få kläm på, det var oftast något som behövde korrigeras. Första landningen för dagen var jag med i rodren, för efter 1.5 h aktivt flygande med bara Rosellafrukost i magen var jag rätt så mör i huvudet. Innan start nummer två taxade vi längs med banan för att känna på sidoroderutslagen ordentligt. Efter det var starten som sagt betydligt behagligare. Trots att Einar vid runt 500 fot drog av gasen och sa att det var dags för nödlandning...hmmm, 50 knop och titta efter fält att landa på kom jag ju ihåg. Uppe i luften igen övade vi mycket att med hjälp av gasen och höjden hålla 50 knops hastighet. Full gas upp till 1500 ft, dra av gasen på tomgång och hålla 50 knop med hjälp av nosattityden, nere vid 1000 ft ge full gas igen...så där höll vi på. Till slut skulle jag hålla 50 knop och hållas på 1500 fot +/-100 fot. Wohoo, vad bra det kändes när man lyckades helt ok efter mycket övande! Mer branta svängar övades och jag fick prova på att flyga med låg fart, flyga orent och Einar visade vingglidning. Dessutom provade jag på min första egna stall! Mot slutet av flygningen nötte vi in trafikvarv efter trafikvarv och tillhörande radioprat. Jag fick öva att komma rätt in över banan för att några meter ovanför marken ge full gas och tillbaka upp i varvet igen. Full stop landningen var Einar med i rodren och ner kom vi fint! En intensiv, men rolig och utmanande dag i luften! :)

Flygtid/landningar: 2.7h/2 st

Totalt flygtid/landningar: 4.9/3 st

Tags: Untagged Read More

Så bar det då äntligen av till Frölunda för första flyglektionen i lördags!

Känslorna växlade mellan upprymdhet, nervositet och förväntan under resan. Soligt och varmt väder med svag vind utlovades och det var precis vad det blev. Riktigt bra flygväder! Var en väldigt lugn dag på fältet, då endast några portugiser som varit på besök några dagar skulle flyga tillbaka ner mot Portugal. Dagen började alltså med att man fick beskåda tre Dynamics starta :) Annars var det bara jag och Einar som skulle flyga den dagen och en privatflygning lite senare på dagen. Ska väl tilläggas att väl framme vid SUF fick jag myror i baken och var ivrig på att få komma upp i luften.

Efter en kort introduktion och lite administration rullade vi ut SE-VLI för att göra en daglig tillsyn. Gick som smort förutom att jag stod länge och väl och kollade på instrumentbrädan efter en mätare som visade bränslemängden innan jag märkte att det ju är uppe vid vingarna man skall kontrollera det :P Efter en kort lunchpaus var det sen dags att sätta sig i planet!

Einar tyckte att jag skulle göra allt själv från första början så det var bara att utföra checklistan, radioprat och taxning innan det var dags för take-off. Och vilken take-off sen! Cuben stack iväg på bana 16 som en raket kändes det som, så det var bara att göra som man blev instruerad till och upp fick jag den :) Trots att jag funderat mycket på det här med sporrhjul, var det inte så farligt, utan allt gick förvånansvärt bra. Uppe i luften fick jag först känna på hur flyget beter sig och det var mest planflykt som gällde med några kursändringar och att hålla rak kurs. Vi övade även på att bibehålla rätt vingläge och även glidflykt med höjdminskning och stigning. Som grädde på moset demonstrerade Einar stall och vikning och även en sorts Hammerhead om jag minns rätt. Fick även uppleva en del branta svängar. Mycket tid i luften gick åt att titta runt sig, hålla rätt nosläge, öva att ta sig ur svängar, hålla rak kurs, ändra kurs, känna på rodrens primära och sekundära verkan, stiga, sjunka och flyga i trafikvarv. Uppe i luften hade alla spänningar och nervositet släppt så det var bara att koncentrera sig på att flyga, lyssna på instruktioner och njuta! Landningen däremot framkallade en hel del svettningar, men ner kom vi fint och mjukt på bana 34 och min första tanken var "varför har jag inte gjort det här tidigare?" :)

Så nu är det bara att tuta och köra! Har bokat in flyglektion med SE-VLI nästa helg med så nu är det bara att hoppas på fint väder!

Flygtid/landningar: 2,2h / 1st

Tags: Untagged Read More