Bengt Hellsten

Detta är en reseskildring Bengt Hellsten skrev för The International Fellowship of Flying Rotarians och som återges
här med Bengt Hellstens samtycke.

IFFR:s UK – Section. Årsmöte i Perth 25 – 28 maj 2001

Under Skandinaviska sektionens möte senaste sommar i Haugesund då Ian Kerr i lockande toner presenterade Perth mötet vaknade tanken att deltaga. Småningom tog idén fastare former i ett koncept där Karl-Göran Eriksson, Gustav Rosenlew och jag skulle företa resan till Skottland med Cessna 172:an OH-CMP, känd från flere av vår sektions möten. Planen reviderades sedermera sålunda att också Gustavs son Erik skulle deltaga och vi skulle flyga med hans Piper Seneca. Starten skulle ske från Mariehamn den 25 på morgonen och flygningen göras i tre etapper med mellanlandning i Karlstad och Stavanger och ankomst till Perth samma kväll.

Detta var läget tills mindre än en vecka före mötet då Senecan oväntat blev "grounded"! Återstod endast det ursprungliga OH-CMP konceptet. Då jag i det läget inte var beredd att ta rutten direkt över Norsjön såsom planen hade varit med Senecan gällde det att blixtsnabbt uppbringa hela det nödigt planerings- och kartunderlaget för Nordeuropa och på minimitid göra alla planeringar och förberedelser. Jag var minst sagt tveksam till att detta skulle vara genomförbart men hur det var fick jag upplånat hela Europa Jeppesen (5 band!!). IFR och VFR trip kits för England hade anskaffats redan tidigare. En livflotte fick vi också låna så därmed fanns inte några skäl mera att tveka. Kåge och Gustav var också i högsta grad med på noterna och icke minst den sistnämnde bistod i avgörande grad med ruttplaneringen med hjälp av sitt PC program.

Vi startade i hyfsat väder från Mariehamn kristihimmelsfärdstorsdagen (!!) med Norrköping som första etappmål. Snabbtankning där och vidare mot Roskilde. Rätt låga moln varför radarledning och ILS inflygning till bana 21. Åter tankning samt intagning av kaffe och smörrebröd. Roskilde kan varmt rekommenderas i dessa sammanhang; hör till den snabbt utdöende typen av flygplatser där dörrarna fortfarande är öppna, avstånden är korta och personalen trevlig och tillhandahåller personlig väder- och övrig briefing.

Första dagens tredje och sista leg gick till Groningen, en flygplats välkänd för många skandinaviska piloter. Vi landade i skönt sommarväder, tankade färdigt för morgondagen och tog in på motellet som finns i själva stationsbyggnaden. Vi hade flugit nästa 7 timmar och tyckte att vi hade förtjänat en ordentlig middag varför vi åkte in till staden och konsumerade en ordentlig biffstek jämte lämplig dryck. I Groningen måste man vara datakunnig för att få inlagt en färdplan men tackvare vår dataguru Gustav lyckades detta någorlunda enkelt.

Start på fredag morgon på följande etapp till Humberside. Vi hade tänkt flyga ett stycke ned längs kusten för att förkorta hoppet över vattnet men hur det var klarerades vi (och accepterade) direkt till Ottringham VOR varför vi kom att flyga närmare 2 timmar över öppet vatten. Ensamma behövde vi emellertid inte känna oss, det vimlade av oljeborrplattformer och också annan fartygstrafik. Mot kusten drog det ihop ett molntak så det blev åter vectors och ILS in till Humberside.

Det visade sig att Humberside är en rätt besvärlig flygplats. Visserligen ingenting att invända mot den engelska vänligheten och artigheten men allt gick långsamt och trögt. Först fick vi oss en lätt tillrättavisning för att vi rörde oss på plattan utan synliga, färggranna jackor, vilket var påbjudet. Vi fick lov att klä oss i flytvästar då vi vandrade in mot terminalen! Briefingen var helt datoriserad och det var återigen Gus' förtjänst att vi efter många om och men fick en färdplan inlagd och accepterad. Efter kaffe och sandwich kom vi så äntligen vidare, inte efter planerade 1 utan mer än 3 timmar på marken.




Vi möttes av bland annat Feroz Wadia och Ian Kerr, båda kända från flere av våra egna möten. Vid denna tidpunkt hade de flesta av de cirka 70 deltagarna anlänt i drygt 20 flygplan.
Vi transporterades snabb till staden sålunda att vi hann med en pint öl före middagen. Väl på hotellet kunde vi konstatera att vår Chairman Bo Johnsson jämte familj framgångsrikt hade betvingat Nordsjön och i sin Malibu varit en av de första på plats. Vidare fanns där, förutom engelsmännen själva många kontinentala gamla bekanta, bl.a.från Tyskland, Frankrike och Belgien. Också regionsordföranden Luis Henriques med familj var på plats.Vi hade en utmärkt måltid som ackompanjerades av Ceilidh (något slags skottsk folkdans) uppförda av deltagarna själva, många iförda kilt, under sakkunnig ledning av Ian.




Följande dag kunde man välja mellan sightseeing i Edinburgh eller en flygning genom nordvästra Skottland längs en av arrangörerna utlagd rutt. Gus, som av olika skäl måste komplettera sin garderob valde Edinburgh medan Kåge och jag som tydligen inte fått flyga tillräckligt valde rundflygningen. Om denna kan bara sägas; storslaget! Fotoskörden från turen och mellanlandningen på det lilla fältet i Oban kommer att hålla minnet av en fantastisk upplevelse vid liv.



Vi flög vidare genom ett område med intensiv flyg- (och radio-) trafik så man fick vara konstant på alerten. Vi hade gjort färdplanen till Dundee men i det utmärkta vädret var det inga problem att i slutskedet ändra till VFR och gå direkt till Perth. Åter landning i underbart sommarväder efter dagens nära 5 timmar i luften.



Söndag morgon grydde med något sämre väder. Programmet utgjordes av en utflykt till ett gammalt slott som sakunnigt förevisades. Samma dag försigick i slottsparken ett slags folkfest med inslag av säckpipor, tävlingar i diverse uråldriga grenar, danser, marknadsstånd, öltält osv. Folk tycktes trivas gott. På kvällen gick avslutningsbanketten av stapel i traditionell form. Bl.a. delades det ut diverse priser och inte helt oväntat erhöll OH-CMP priset för längsta resan till mötet. Priset var avlångt och kluckade behagligt då man skakade på det!
Chairman Bo fick priset för ankomstid med minsta avvikelse från ETA.




Allt sammantaget får man säga att mötet var en mycket angenäm upplevelse som för övrigt till sitt upplägg, omfattning och innehåll i hög grad liknade ett typiskt Scandinavian Section årsmöte.

Måndagsmorgonen gick i uppbrottets tecken. Styrkta av det destillat som Skottland är känt för hade OH-CMP besättningen enhälligt beslutat att företa hemresan direkt över Nordsjön. Goda medvindar hade ställts i utsikt och sedan vi segat oss upp till nivå 90 gick det faktiskt undan med upp till 140 knop. Vi hade planerat flyga till Stavanger men beslöt under resan att fortsätta ända till Kristiansand, vilket var ett gott beslut. Det visade sig nämligen att Kristiansand liksom Roskilde också är en flygplats enligt gammal, god modell med personlig och trevlig betjäning och måttlig trafik. Med tullen bör man dock passa upp! Det kostar skjortan om den måste kallas ut enkom för din skull.

OH-CMP besättningen firade sista kvällen tillsammans med en ypperlig sea food middag i Kristiansand för att sedan på tisdag morgon flyga hem till Mariehamn via Bromma. Mot perspektivet av resan dittills var sista dagen rena transportsträckan, som i rätt ledsamt väder förlöpte helt rutinmässigt.

Ett fantastiskt flygäventyr var till ända. Loggboken visade i det närmaste 22 timmar total flygtid. Några nämnvärda problem erbjöd flygningen inte utöver de smärre skillnader i rutiner och radiotrafik som förekommer i olika länder. För undertecknad, vars flygläkares panna får allt djupare veck var gång han kollar hörseln är det speciellt radiotrafiken som tidvis fordrar stark koncentration. Då är det bra att ha ett par extra öron i co-pilotstolen bredvid. En annan omständighet som nu gick upp för oss i all sin hemskhet är priset på flygbensin i vissa länder. Vi visste ju att Sverige är billigt och det visade sig att Danmark och Norge också är rimliga. Men då man på kontinenten och i England drabbas av en prisnivå mer än dubbelt den i Sverige så blir man ju tämligen bestört.

Som sagt, med facit i hand var beslutet att flyga till Perth enbart positivt. Om någon planerar något liknande flygäventyr och eventuellt funderar på något som jag kan hjälpa till med så står jag mycket gärna till tjänst.

Bengt Hellsten